Jump to content

Oluwole

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ

Oba Oluwole (nwụrụ n'afọ 1841) chịrị dị ka Oba nke Lagos site n'afọ 1837 ruo 1841. Nna ya bụ Oba Adele.[1]

Esemokwu ya na Kosoko[dezie | dezie ebe o si]

Mmalite nke Oba Oluwole na esemokwu nwa eze Kosoko yiri ka ọ gbanyere mkpọrọgwụ na asọmpi ha maka Obaship nke Lagos mgbe ọnwụ Oba Adele.[2] Mgbe Oluwole ghọrọ Oba, ọ chụpụrụ nwanne nwanyị Kosoko, Opo Olu na Lagos Steeti, ọbụlagodi mgbe ndị na-akọ ọdịnihu chọpụtara na aka ya dị ọcha n'ime amoosu.[3] Ọzọkwa, mgbe Oluwole kwụsịrị nnupụisi ndị agha Kosoko nke a maara dị ka Ogun Ewe Koko ("akwụkwọ nke agha coco-yam"), Oluwole zigara onyeisi agha ya - Yesufu Bada - n'ọrụ agha iji weghachite ihe ndị e kwatara n'ogige Kosoko.[4][5]

Ọnwụ site na mgbawa ntụ ọkụ na mberede[dezie | dezie ebe o si]

Oluwole nwụrụ n'afọ 1841 mgbe àmụ̀mà kpatara mgbawa n'ebe Oba nọ. A gbagburu ozu Oluwole ma nwee ike ịmata ya naanị site na beads eze ya na-achọ ahụ ya mma.[3]

Edensibia[dezie | dezie ebe o si]

  1. Mann (2007). Slavery and the Birth of an African City: Lagos, 1760-1900. Indiana University Press, 2007. ISBN 9780253348845. 
  2. Fasinro. Political and cultural perspectives of Lagos. University of Michigan. 
  3. 3.0 3.1 Mann (2007-09-26). Slavery and the Birth of an African City: Lagos, 1760--1900. Indiana University Press, 2007, 47–48. ISBN 9780253117083. 
  4. Smith (January 1979). The Lagos Consulate, 1851-1861. University of California Press, 1979, 14–17. ISBN 9780520037465. 
  5. Yemitan. Madame Tinubu: Merchant and King-maker. University Press, 1987.