Jump to content

Samta Benyahia

Shí Wikipedia, njikotá édémédé nke onyobulạ
Samta Benyahia
A mụrụ ya 1950
A maara ya maka  Nkà plastik
Ebe nrụọrụ weebụ samtabenyahia.com

Samta Benyahia (Àtụ:Lang-ar) a mụrụ na Constantine, Algeria, n'afo1950, bu onye eserese Algerian,[1] a mara maka Arab Berber Andalusian geometrical patterns and rosaceae ya, a na akpọ fatima.

Benyahia gụrụ akwụkwọ na École Nationale Supérieure des Arts Décoratifs, Paris site na 1974 ruo 1980, ma mesịa kụzie na École supérieure des Beaux-Arts fr: École des beaux-arts d'Alger na Algiers site na 1980 ruo 1988.

Ọ kwagara France na 1988 wee nata Master of Advanced Studies nka plastik arts na Mahadum Paris nke asatọ.

Ọ na-arụ ọrụ ma na-ebi na Paris ugbu a.

N'ime afọ iri abụọ gara aga, Benyahia esonyewo n'ọtụtụ Ihe ngosi nka nke otu na nke onwe ya n'ebe dị iche iche n'ụwa niile, gụnyere Dak"Art Biennale nke Dakar, Senegal (2004), Venice Biennial (2003), Nka Ọhụrụ Oxford, England (2003), na Kulturhuset, Stockholm, Sweden (2004), Galari Spacex, Exeter, UK (2001-2002), obibi na ngosi pụta nka na General, New York City (1996), yana n'ọtụtụ ụlọ ngosi Europe na ụwa.

Samta bụ nwanne nwanyị nke onye na-ese ihe na onye na-akpụ ihe Ahmed Benyahia, nwa akwụkwọ nke Caesar Baldaccini na l'École des Beaux-Arts na Paris, ma mesịa bụrụ onye na-emepụta Ihe nrite Caesar, Ihe nkiri French nke yiri nke Amerika Oscar.

Ọ bụ nwanne nne nke onye Algeria na-ese ihe nkiri na onye na-ese foto Racim Benyahia.

Ọrụ[dezie | dezie ebe o si]

Na Architecture of the Veil, a kọwara ọrụ Benyahia dị ka inweta isiokwu ya:

site na Mashrabiya, ihe ngosi oghere eji eme ihe na owuwu alakuba Mediterranean iji kpuchie windo na balkoni, na-enye ndị nọ n'ime - ọkachasị ụmụ nwanyị - ohere ile ụwa dị n'èzí n'enweghị ịhụ ha. Ntinye ahụ na-enye nyocha mara mma na nke siri ike nke okike yana dialectic n'etiti ime na mpụga, ìhè na onyinyo, izochi na mkpughe, na nzuzo na oghere ọha.Otú ọ dị, ihe siri ike ịkọwa n'okwu bụ otú ọrụ ya si mara mma ma na-adọrọ mmasị. N'ịbụ onye agba na ụkpụrụ dọtara mmasị ya, a na-akpọ onye na-ekiri ya ka ọ kwurịta ókèala ndị e chepụtara echepụta n'ime oghere nke oge a nke ihe ngosi nka ebe ojiji ọ na-eji atụmatụ ọdịnala nke North Africa na-enyocha echiche nke enweghị njedebe. Site n'iji ugboro ugboro, ndị na-emepụta ihe na-akụzi ihe si n'Arebia oge ochie yana ndị na-ese ihe n'oge a dị ka Benyahia na-eji usoro dị mgbagwoju anya ma bụrụ nke a maara nke ọma iji nye echiche nke enweghị njedebe, nke a na-ejikọkarị na echiche Alakụba banyere Chineke. Na-egbuke egbuke dị ka ngosipụta nke oké osimiri, ihe osise ya bụ ọkpụkpọ òkù dị egwu maka "ịla n'iyi" n'ime ihe ịchọ mma n'ozuzu ya.[2]

Ebe mụ si dee[dezie | dezie ebe o si]

Njikọ mpụga[dezie | dezie ebe o si]